Nomaden av Engman & Selåker

Pascal Engman och Johannes Selåker var med på Bonniers bokkväll för en tid sedan. De syns båda på bild tillsammans med Malin Persson Giolito i inlägget från 27:e mars i år. Då blev det en intressant diskussion om produktivitet mellan grabbarna och Persson Giolito. Båda killarna har förflutet som kvällstidningsjournalister, den ene på Expressen och den andre på Aftonbladet. Det, tillsammans med det faktum att de båda nu skriver tillsammans, har ökat upp skrivtakten betydligt.
Nomaden är del tre i en serie som de kallar Skymningsland.  Detta skymningsland är Sverige på 1990-talet då kriminaliteten breder ut sig. Omslaget i dunkelt brunsvart visar fragment av Stockholm med en man av typen actionhjälte i förgrunden. Katarinahissen syns i bakgrunden, och där utspelas en avgörande scen.
Engman och Selåker beskrev hur de delat upp arbetet mellan sig. Berättelsen har två huvudpersoner, kvällstidningsjournalisten Vera Berg och polisen Tomas Wolf. Efter att författarna i stora drag kommit överens om vad som skulle hända, skrev Engman kapitlen om Wolf och Selåker dem om Berg. Stilmässigt kunde jag inte upptäcka någon större skillnad mellan kapitlen som den ene eller andre skrivit, men det kan bero på att jag rycktes med av spänningen.
Berättelsen utspelar sig 1996, då utländska intressen blev djupare involverade i den svenska droghandeln. Eftersom författarna då bara var i tioårsåldern får man anta att de tvingats komplettera sina egna minnen med en hel del efterforskningar. Resultatet är trovärdigt, såvitt jag kan bedöma, men ibland använder huvudpersonerna ord eller uttryck inte var så vanliga då.
Historien börjar med att en grovt kriminell nynazist fritas vid en fångtransport. Polisen Wolf, som själv har ett förflutet som skinnskalle, åker från sin kriminelle storebrors begravning för att påbörja utredningen. Journalisten Berg försöker från sitt håll ta reda på hur intrigen hänger ihop. Konflikterna innefattar nynazister, mc-gäng, IRAs olika grenar, datahackare och vapenhandlare från Balkan. Spänningen stegras gradvis när man får nys om ett planerat attentat som till varje pris måste förhindras. När man väl börjat läsa, är det svårt att sluta innan man vet hur det går - för det är förstås som oftast i den här typen av böcker "en kamp mot klockan" och protagonisternas egna liv är i fara. Mycket spännande, men ändå inte riktigt min favoritlektyr. 
 
 
Visa fler inlägg