Skottland 3

Efter ännu en snabb bussfärd på smala och slingriga vägar var vi tillbaka i Pitlochry. Karin var sugen på Fish&Chips men mättnaden från frukosten satt fortfarande i trots att det var sen eftermiddag. Vi bestämde oss för en aptitväckande promenad på en av alla de vandringsleder som fanns utmärkta på kartan. Den stora gräsplan där vi lyssnade till säckpipor och såg dansare passerades, och så tog vi en hängbro över floden Tummel. Efter en stunds vandring på andra stranden låg en servering lägligt - just som vi hade blivit törstiga.

Lite crisps fick vi också i oss, för vi hade ju faktiskt hoppat över lunchen. Men öl är också mättande - och gott! Vi gick vidare upp till det vattenkraftverk med laxtrappa där vi skulle korsa floden nästa gång. Där fanns TV-skärmar som visade hur fiskarna letade sig igenom de tunnlar som människorna tyckte de skulle ta om de ville uppströms. Trafiken är givetvis störst på våren när alla vill upp och leka, men vi såg faktiskt ett par fiskar som rörde sig framför kamerorna. Ingen gav sig dock in i någon tunnel.



Ovan laxtrappan och vyn från bron vid kraftverket, uppströms och nedströms. På andra stranden fanns ett visitors centre i en lådlik byggnad som hängde ut över slänten. Det var förstås stängt då eftermiddagen hunnit bli kväll.

Karin var fortfarande sugen på fish&chips av den rätta brittiska sorten, nyfriterad med tunnt och frasigt skal. Väl tillbaka i byn hittade vi en sådan butik, men det var ingen restaurang, utan bara ett ställe där man köpte mat att ta med. Kvällen var sval, och det kändes inte lockande att sitta på en parkbänk och äta. I stället gick vi på en restaurang som såg mysig ut. Den låg vid en biflod, med vattenhjul, blommor och lampor i träden. Trots att det såg inbjudande ut valde vi att sitta inne för temperaturen höll på att sjunka. Tyvärr hade de inte det Karin längtade efter på menyn. Hon tog halstrad lax, jag scampi med pasta, och så lite torrt vitt vin som omväxling mot ölen. Båda blev mätta och nöjda.



Eftersom jag heter Lönngren i efternamn kan jag förstås inte låta bli att dokumentera hur hösten är på gång. Överst från vårt B&B och därunder från Blair Castles trädgård.