maggismix.blogg.se

Nu kommer ytterligare en bok som fångade mitt intresse i Månadens Boks medlemstidning. Författaren Satu Rämö kommer från Finland men bor med isländsk make och barn på Island. Efter att tidigare ha gett ut fackböcker romandebuterade hon med Hildur 2022. Boken fick fina utmärkelser och översattes till flera språk. Nummer två i serien om Hildur, Rósa och Björk, kom i svensk översättning före jul.

På omslaget citeras aftonbladets recensent: "Ett mästarprov i den kriminallitterära genren". För mig var det en ny formulering. Mysdeckare, pusseldeckare, nordic noir, kioskdeckare, elegant crime, splatterdeckare, spänningsromaner - inget låter så raffinerat som "den kriminallitterära genren"! Det måste ju vara något högkvalitativt, eller hur?

 

Omslaget ser ut som jag föreställer mig isländsk vinter, i dämpade färger med dimma och snö. Själv har jag bara varit på Island en enda gång under en för ön ovanligt vacker sommar - men fortfarande var det kargt, öde och trädlöst.

 

Huvudpersonen Hildur Rúnarsdóttir är polis i en avlägsen ort på nordvästra Island. Hon trivs bäst när hon får simma eller surfa ensam i de kalla vågorna vid kusten och gillar inte att hon tillfälligt blivit förflyttad till "storstaden" Reykjavik. När en välkänd kommunalpolitiker från hembyn blir skjuten under en skidtur kommenderas hon att lämna huvudstaden för att utreda fallet. Tillsammans med den finländske polisaspiranten Jacob Johansson letar hon ledtrådar, motiv och möjliga gärningspersoner. 

 

Hildur försöker vid sidan av utredningen finna sig tillrätta i tillvaron efter att hennes pojkvän avlidit i förra boken. Hon har ärvt någonslags övernaturlig förmåga från sin mor. Det handlar inte om att direkt vara synsk, men hon får föraningar när något hemskt är på väg att hända.

Finländske kollegan Jacob ser bra ut och har redan hittat en flickvän på ön. Hans stora intresse är stickning och han ligger också i vårdnadstvist med den norska f.d. flickvännen om sin lille son.

Båda poliserna, och även deras kvinnliga chef med små barn och frånvarande make, har alltså sina privata bekymmer. Några personer som rör sig i samhällets utkanter finns också med i handlingen, liksom omvandlingen av Island från fiskenation till turistdestination. 

Historien berättas omväxlande i olika tidsplan och börjar 1994 då Hildurs båda småsystrar oförklarligt försvann. Vissa händelser som utspelade sig 2008 återges också, men själva mordutredningen är förlagd till 2020.

 

Detta är en ovanlig berättelse med ovanliga huvudpersoner i ovanlig miljö. De isländska namnen med sina specialbokstäver känns exotiska och språket verkar ibland lite styltigt. Boken är ju skriven på finska, men i vissa ordvändningar anas finlandssvenska. Detta inte sagt som kritik - det är mera en intressant krydda. "Ondskan lurar bara en armslängd bort" står det på omslaget. Det stämmer att ondskan lurar där man minst förväntar det, och upplösningen är oväntad.

Om du letar efter annorlunda kriminallitteratur: Läs Rósa och Björk!  (...och hör av dig till mig efteråt, för det är ett par "hur" och "varför" jag gärna vill diskutera.)