maggismix.blogg.se

Anders Roslund är en av Sveriges populäraste deckarförfattare. Fly är hans femtonde roman och böckerna ges ut på 36 språk. Han skrev tidigare tillsammans med Börge Hellström som gick bort 2017. På Skriva Crime (som jag skrev om 22-11-14) diskuterade han med Jens Lapidus på temat "att förnya sig". Själv hade han försökt förnya sig genom att låta sin huvudperson, kommissarie Ewert Grens, begå självmord så att han skulle kunna skriva om någon annan. Det gick läsarna inte med på. Efter kraftiga påtryckningar från läsekretsen kände han sig tvungen att väcka liv i den gamle kommissarien. 

Jag har läst flera av Roslunds böcker tidigare. Spännande bladvändare som realistiskt beskriver en sida av samhället man önskar inte fanns. Han har gedigen insikt i den kriminella världen från två håll: Dels har han i många år arbetat som övervakare för unga lagöverträdare och dessutom var hans tidigare parhäst Hellström ex-kriminell. Att köpa hans senaste bok var inget jag aktivt valde - den kom i samma bokklubbspaket som paret de la Mottes pusseldeckare som jag skrev om nyligen (24-09-22). Två deckare - men så olika!

Redan på omslaget ser man skillnaden. Det räcker nästan med att beskriva färgerna. Där de la Mottes bild var färgglad och semesteridyllisk (om än med en liten orm i ett hörn) är Roslunds den mörka interiören från en fängelsecell. Ljuset genom gallerfönstret nästan bländar, och titeln FLY  verkar inristat med något vasst i betongväggen nedanför det sönderrivna författarnamnet. Helt klart ingen "mysdeckare"!

Tidigare i Hoffman-och-Grens-serien har de två huvudpersonerna samarbetat för att lösa brott. Kommissarie Ewert Grens har haft hjälp av infiltratören Piet Hoffmann som lämnat det kriminella livet för att bli en "normal" familjefar. Något gick snett i en tidigare bok - Hoffmann hamnade i fängelse och Grens anklagade sig själv för misslyckandet och sköt sig med sitt tjänstevapen. 

Grens överlevde på läsarnas begäran, men förlorade ett öga och blev tvångspensionerad. Hoffmann sitter i fängelse, längtar efter sina barn, ligger lågt och undviker bråk för att kunna härda ut. Men en dag kommer en ny fånge till anstalten: Lillebror, som är några år yngre och av allt att döma har hunnit arbeta sig uppåt ordentligt i den kriminella hierarkin. Lillebror vill ha svar på vad som hände då hans Storebror oförklarligt och spårlöst försvann.  Han anklagar Hoffmann, och kräver att denne bevisar sin oskuld - annars kommer hela Hoffmanns familj att dödas. Först ska lilla dottern Luiza avrättas, så de båda storebröderna, sedan hustrun och sist han själv... Hoffmann får 21 dagar på sig att visa att han är oskyldig. Lillebror har pengar och villiga "utförare med våldskapital" utanför fängelset. Men hur ska Hoffmann kunna bevisa något då han sitter inlåst?

 

Hoffmann ser ingen annan utväg än att fly. Givetvis hjälper hans gamle vän Grens till - om än motvilligt. Spänningen stegras. Med kännedom om hur de kriminella numera saknar spärrar anar man det värsta. Detta är en mörk historia som beskriver hur unga utan kriminella utan konsekvenstänkande kan agera. En del av handlingen utspelar sig inne i fängelset, och jag bara längtade efter att få komma ut... men därute var det inte så mycket bättre! Mycket spännande. Man vill veta hur det går, samtidigt som man önskar att det inte ska gå som man befarar.

Som sammanfattning: En bok för spänningsälskare - men inte riktigt min favoritlektyr! Nu känns det som jag behöver leta fram lite feelgood ur boktravarna...