Konstiga Sally Diamond av Liz Nugent
Konstiga Sally Diamond läste jag om i Månadens Boks tidning. Inte "månadens utvalda", men den lyftes ändå fram som speciellt intressant. Den var Irlands bäst säljande bok 2023 och hyllades av både författarkollegor och kritiker.
Irland är ett av mina favoritländer - både att läsa böcker från, och att besöka. För att inte tala om Jamesons trippeldestillerade mjukt lättdruckna whiskey! Att beställa boken var ett lätt val.
När jag packade upp paketet som innehöll flera böcker, syntes direkt att Sally Diamond var lite udda. Såå snyggt omslag! Jag kan inte riktigt avgöra om det är eld eller stormig skymningshimmel på sid-kanterna, men att det blir spännande är det ingen tvekan om.
Boken inleds med en strof av poeten Percy Bysshe Shelley. Därefter kommer Sallys pappas upprepade uppmaning: "Släng ut mig med soporna. När jag dör , släng mig i soptunnan. Jag kommer ändå vara död, så det spelar inte mig någon roll. Du kommer att gråta floder". Pappan skrattade alltid när han sa det, och det gjorde Sally också, för hon visste att hon inte alls skulle gråta floder. Hon grät aldrig.
När pappan dör, av naturliga orsaker och gammal, gör hon som han har sagt till henne. Hon baxar in kroppen i en sopsäck och släpar ut den till ladan. Eftersom hon vet att lik ruttnar och börjar lukta, lägger hon sopsäcken i förbränningsugnen, skvätter på lite bensin och tänder på.
Sallys mamma, som varit läkare, hade dött av cancer på sjukhus många år tidigare. Sallys pappa hade också varit läkare, psykiater. När han blev sjuk skrev han ut medicin till sig själv, som Sally fick hämta i byn. Han ville absolut inte konsultera någon kollega, eftersom han ändå visste att slutet var nära.
Sally bor långt ute på landet, mitt i ingenstans, och nu är hon ensam. Redan medan pappan levde fick de ytterst sällan besök, och när de fick det brukade Sally hålla sig på sitt rum. Sally hade alltid varit annorlunda. När hon var nio år berättade föräldrarna att hon var adopterad, men hon har inga minnen från sin tidiga barndom och bryr sig inte heller så mycket. Medan hon gick i skolan hade hon varit mobbad och utanför, så när hon klarat av skolplikten flyttade familjen från civilisationen. Nu är hon 42 år, socialt underutvecklad men med många dolda färdigheter. Hon lever kvar i barnets tro att människor menar allt de säger, och själv gör hon förstås likadant.
Då det uppdagas hur hon hanterat sin döde far tvingas hon konfrontera omgivningen. Fadern har efterlämnat brev och journaler, och vid läsningen börjar minnen dyka upp. Och inte bara minnen ...
Innan Sally hittades vid fem års ålder upplevde hon traumatiska händelser, men hon går i terapi och börjar lära sig att hantera omvärlden. Det förflutna kommer ikapp henne och bitvis är det riktigt otäckt. Vid ett tillfälle la jag ifrån mig boken när jag inte orkade läsa mer - då hade jag inte kunnat sova utan att läsa ut hela boken!
Konstiga Sally Diamond är spännande och annorlunda. Den handlar om hur barn som upplever trauman i sin barndom förtränger dem, eller ibland riskerar att själva bli förövare. De "onda" är inte alltigenom onda, utan kan visa kärlek och medkänsla, och de "goda" kan också ha dåliga sidor. Ovanligt bra. Rekommenderas!