Snabbt firande i Stockholm
Eftersom äldsta barnbarnet Alexander fyllde sju, blev det en kort visit i Stockholm. Alexanders främsta intresse är SL:s kollektivtrafik: T-bana, Roslagsbanan, spårvagnar, pendeltåg och bussar. Han gillar att åka allt och har koll vilka stationer som ligger längst under marken, vilka som har längst rulltrappor och hur många bokstäver stationsnamnen har.
När jag skulle beställa tårta på Lilla Mamsens Bageri frågade jag om de kunde göra en gul prinsesstårta med ett blått tåg till en liten tågnörd. " Vem är INTE tågnörd, det är väl alla?" sa konditorn och såg glad ut.
Tårtan såg inte ut som jag föreställt mig, men blev väldigt fin - och det tyckte Alexander också! Ett tåg av lite äldre modell i glittrig massiv marsipan som konditorn säkert lagt en bra stund på att bygga.
En tradition som vi införde när flickorna var små, var att det barn som inte fyllde år fick en liten "tröstpresent". Det gick lätt när det bara var ett barn som skulle få något litet, men obetänksamt nog fortsatte jag med detta när barnbarnen började komma. Att tänka ut flera likvärdiga småpresenter till barn i olika åldrar är svårare! I år hittade jag klubbor av mashmallow-smet som fanns i olika modeller. Alla flickorna gillar rosa enhörningar och Alex fick ett gult lejon. Klubborna bestod väl mest av socker, men var mer lättätna än vanliga klubbor och barnen var glada.
En liten sväng med Anders ögonsten Maj hann vi också med mellan regnskurarna. Från båtplatsen på Lilla Essingen, under Essingeleden, runt Långholmen och tillbaka.
När vi kom fram mot Riddarfjärden såg jag något på himlen. I Hälsingland ser vi ofta rovfåglar, så jag hoppades på en havsörn - men när den kom närmare såg jag att det bara var ett flygplan. Efter några år på Lilla Essingen borde jag ha lärt mig att inflygningen mot Bromma Flygplats går precis över 1:ans hållplats vid bron...
Den som gillar gamla träbåtar ska bege sig till Långholmskanalen, där ligger de välpolerade mahognyskönheterna på rad. Riktigt så välskött är inte Maj. Hon är en robust dam i ek, byggd på 1930-talet på Malö. Det Anders uppskattar mest är det fridfulla dunket från motorn, racerbåtar har han vuxit ifrån.
Första kvällen sa prognosen uppehållsväder, så vi tog en promenad längs Norrmälarstrand. Riktigt vackert och mycket folk med picknick i Rålambshovsparken och längs stranden. Rosorna blommade, kastanjerna var på gång och joggare av olika form sprang förbi. Anders fick anledning att upprepa sitt mantra "Stockholm är en fin sommarstad" och jag svarade som vanligt "Stockholm är alltid fint!".
Vi fick plats på en servering på en pontonbrygga och åt tonfisktartar och ostron. Min huvudrätt var en hel grillad havsaborre som smakade mycket bra, men skälet till att jag fotograferade var tillbehören. Under fisken låg ruccola och någonslags grön örtolja, och runtomkring grillade körsbärstomater och knaprigt friterade kronärtsskockshjärtan iklyftor. Annorlunda och gott!
På vägen hem passerade vi Smedsuddsbadet där vattnet för närvarande klassas som otjänligt. Några vågande ändå doppa fötterna i kvällsolen, och vägskylten påstod att vägen hem var vägen till verkligheten!